Vanliga frågor

Utredning görs av två familjehemskonsulenter efter det att Familjecentrum mottagit utdragen enligt ovan. Familjehemskonsulenterna träffar familjen för att kontrollera att samtliga registerutdrag är utan anmärkning. I första hembesöket används Socialstyrelsens intervjumaterial BRA-Fam för samtliga vuxna i familjen. BRA-Fam är en bedömningsmetod som främst fokuserar på risker för att i ett tidigt skede kunna identifiera familjer som kan komma att bedömas som olämpliga.

Om familjen har placering från annan kommun eller leverantör inhämtas samtycke gällande samråd med denna kommun och leverantör. Syftet med kontakten är bland annat att ta reda på vad det är för typ av ärende familjen har. Samtidigt får familjen allmän information om socialtjänstens ansvar för placerade barn, samarbete kring det placerade barnet, barnets hälsa och skolgång, det biologiska nätverkets betydelse för placerade barn, hur den egna familjen kan komma att påverkas och hur vardagen som familjehem kan komma att se ut. De får också information om ersättning enligt SKL. Familjehemmet informeras om kommande återbesök samt om vilka frågor och livsområden som kommer att tas upp vid intervjun, så att de är förberedda. I det fallet där bedömningen görs att familjehemskonsulenten inte ska gå vidare i processen informeras familjen om anledningen till detta. Bedömningen dokumenteras i familjens akt.

Vi träffar den valda potentiella familjen igen för att göra en Kälvestensintervju. Kontakt tas även med tidigare eller nuvarande placeringskommun samt tänkbara referenspersoner så som arbetsgivare, kollegor och vänner. Samtal sker även med hemmavarande biologiska barn. Intervjuerna sker med varje vuxen i familjen individuellt och tar ungefär 3 timmar. Vi kartlägger det psykologiska arv som finns i personens liv och den subjektiva bild som den intervjuade bär på som formar personens känslor och handlingar i nutid. Hela utredningen handlar om familjens lämplighet som familjehem och omfattar uppgifter om: Aktuell familjesammansättning Bakgrund Livssituation och levnadsvanor Boende och närmiljö Familjens psykiska och fysiska hälsa Varje tilltänkt familjehemsförälders personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga ingår i utredningen. Därtill utreder vi också familjehemsförälderns inställning till uppdraget. Då vi vill matcha rätt barn mot rätt familj frågar vi alltid familjer vilka barn som de är intresserade av. För tolkning av intervjumaterialet nyttjar Familjecentrum. Anne Thell som är utbildad tolkare eller hyr in en extern aktör. Vi gör en bedömning av familjens lämplighet och resurser för att ta emot barn för stadigvarande vård och fostran. Vi utreder därför noga om familjen har tid och engagemang för uppdraget och om de har en stabil socialisation, om de har goda inbördes relationer och har tillgång till stödjande nätverk. Vidare utreder vi om familjehemsföräldrarna är känslomässigt tillgängliga och mogna personer med stabil psykisk och fysiska hälsa. Vi utreder också om familjehemmet: Har god samarbetsförmåga och beredskap att söka hjälp Vill ta emot stöd från Familjecentrum och socialtjänsten Kan samverka och samarbeta med barnets biologiska föräldrar Kan samverka med skolan och sjukvården Kan erbjuda det placerade barnet ett eget rum Har förmåga att se till att den unges behov av hälso- och sjukvård och tandvård samt att läxläsning tillgodoses

Utredningen kommuniceras med familjen och de ges information om möjlighet till korrektion eller diskussion kring utredningen. Därefter sammanfattas utredningen och familjen får godkänna denna. Utredningen arkiveras tillsammans med övrigt material i familjens akt som förvaras i låst säkerhetsskåp. Sedan kan familjen föreslås som familjehem då förfrågan inkommer från socialtjänsten. Familjecentrum har alltid ett antal utredda familjehem tillhands.

Vi upprättar ett skriftligt avtal med våra familjehem och är tydliga med vad som krävs av familjehemmet och hur Familjecentrum ska stötta familjehemmet så att det kan klara sitt uppdrag. Familjehemmet får inte ta placeringar från andra aktörer utan att stämma av detta med Familjecentrum. I avtalet uppges också ersättning till det tilltänkta familjehemmet, en genomgång av ersättningsregler kring arvode och omkostnad samt SKL:s rekommendation. I avtalet framgår det också att 30 % av arvodet ska betalas direkt till Skatteverket då Familjecentrum måste redovisa skatt till Skatteverket. Vi har avtal med familjehemmen som säger att familjehemsföräldrarna måste informera socialtjänsten om de vill resa bort och att den som ska ta hand om barnet/ungdomen måste vara ett familjehem som redan är utrett och godkänt av socialtjänsten/beställaren. Våra familjehem har avtal med oss som förhindrar att de utan vårt samtycke och godkännande från uppdragsgivare får ta emot flera placeringar från ett annat företag eller kommun.

Vi arbetar utifrån ett systemteoretiskt förhållningssätt. Vi har också inlärningsteori i åtanke då vi arbetar med familjehemmen och barnen. Vi fäster stor vikt vid grundläggande anknytningsteori och nätverksarbete så att barnet/ungdomen ska knyta an till den nya familjen. Barnet/ungdomen ska integreras i det nya familjehemmets liv så att denne ska känna sig välsedd och inkluderad i den nya familjen. Umgänge med närstående och nätverket sköts i enlighet med socialtjänstens genomförandeplaner.

Vi köper utbildningen ”Ett hem att växa i” via Gryningen. Familjehemmen får återkommande utbildning i första hand i form av temadagar, kompetenshöjande kurser och även fortbildningar. Kunskapen ur boken ”Ett hem att växa i ” används flitigt vid handledning och under temadagar då boken tar upp olika teman som har betydelse för familjehemsvård. Vi erbjuder familjehemmen handledning i grupp så att de kan lära sig från varandra och för att familjehemmen kan vidga sitt sociala nätverk och träffa andra familjer som har liknade uppdrag.

Familjehemmen har tillgång till handledning och stöd via telefon dygnet runt alla dagar. Vid behov ges familjehemmen möjlighet till avlastning. För att skapa kontinuitet och trygghet i vården ges familjehemmen tät handledning, stöd och daglig kontakt vid ny placering. I vissa perioder höjs stödet och handledningsfrekvensen utifrån behovet. Vi anser att familjehemsvården ska tillgodose barnets/ungdomens behov av stöd, fostran och omvårdnad. Våra familjehem har kunskap om barn och ungdomar med särskilda behov och har tid och engagemang för uppdraget. De flesta av våra familjer har gått grundutbildning för familjehem. Vi utvecklar ständigt vår verksamhet utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Familjehemsutredningen uppdateras var 12 månad enligt rutin i Familjecentrum kvalitetssystem. Vid behov använder vi tolk i fall någon familjemedlem vill ha det. Barnperspektivet används vid varje rekrytering och under hela utredningsprocessen ska familjehemskonsulenterna överväga hur det blir för barnet/ungdomen. Vi undersöker om familjen verkligen kan tillgodose barnets/ungdomens behov innan placering och gör en korrekt matchning. Vi tänker på vad som är bäst för barnet/ungdomen i varje situation. Samverkan med andra parter sker regelbundet. Samverkansparter är den placerade, dess biologiska föräldrar, jour- och familjehemmet, familjehemskonsulenten, socialsekreterare, kontaktperson, skolhälsovård, barn och ungdomshabilitering, skola, idrottsförening och eventuellt andra kontakter. Vi tar på oss samordningsrollen och ordnar uppföljningsmöten med samverkansparter/ aktörer som företräder barnet/ungdomen, och ser till att samverkan kommer igång och fungerar väl. Familjecentrum tillhandahåller lokal om det inte är lämpligt att umgänget sker i de biologiska föräldrarnas hem eller i jourhemmet/familjehemmet. Bristande samarbete riskerar att förhindra en framgångsrik familjehemsplacering. Familjehemskonsulenterna närvarar vid de möten som sker med viktiga instanser. Familjehemskonsulenterna är med vid skolmöten, på Barn- och ungdomspsykiatrin och andra viktiga kontakter som finns kring den placerade.

Utslussning och den eventuella eftervården planeras och utformas tills ammans med den placerade, biologiska föräldrar, familjehemmet, familjehemskonsulenten och ansvarig socialsekreterare som var och en bär ett ansvar för att vårdkedjan inte bryts, för att minimera ett fortsatt vårdbehov. Vi ser till att ungdomen anmäls till bostadsförmedlingens bostadskö, så fort barnet fyllt 17 år. När barnet fyllt 17 år och i samråd med handläggaren försöker vi använda materialet ”På väg” så att ungdomen kan bekanta sig med frågorna, materialet och innehållet. Vidare belyser materialet det behov av stöd som ungdomen har inför vuxenlivet. ”På väg” består av tre enkäter, ett fördjupningstema och tre formulär. Enkäterna är tänkta att användas som en screening för alla unga, och används inför utflyttning från familjehem. Den placerade som ska flytta till eget boende förbereds rent praktiskt (ADL-träning) och under den första tiden bor den placerade växelvis i eget boende och i familjehemmet. Under en övergångsperiod kan familjehemmet finnas kvar som kontaktfamilj/kontaktperson för att den placerade ska få fortsatt praktiskt stöd och vägledning under en tid, men även rent känslomässigt stöd, då familjehemmet och den placerade ofta har en viktig och bestående relation till varandra. Vi erbjuder förstärkt familjehemsvård där en behandlare - socionom/beteendevetare arbetar med familjen och ungdomen. Den förstärkta familjehemsvården kan vara ett alternativ till att placera barn och ungdomar med allvarliga beteendeproblem på institution. Vissa barn/ungdomar passar inte i institutionsvård och behöver vård i form av familjehemsvård med kraftigt stöd och behandling till familjehem. Vi ger ungdomen god tillsyn, stödjande vuxenrelationer och kontrollerat umgänge med kamrater. Vi arbetar med ungdomen så att denna ska minska sitt antisociala beteende. Därtill uppmuntrar vi ungdomen att delta i positiva sociala aktiviteter och flytta tillbaka till ursprungsfamiljen.

Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Anmälan om allvarliga missförhållanden (Lex Sarah) Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) Barnkonventionen Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1 160)

Anjam Nagi, Verksamhetschef 2020-10-09